Svearikets Vagga i Danmark

Svearikets vagga, tegn, häradshövding, lagläsare, dräng, rinke, sven, landsfiskal, bayliff, Johan Sverkerson, Sigridslev, Sigrid Storråda, folkungarna Guillou,

Riksbildandet finns på denna fil

och dokumenteras av begreppen tegn = häradshövding/ lagläsare och dräng, rinke, sven = landsfiskal/ bayliff. Den dansk-svenske Knud I låg bakom att införa systemet så som synes av kartan i delar av Danmark och i Sverige. Vid den tiden var landet fortfarandet delat på flera händer inom familjerna

Fortfarande skymtar att vissa folkland inte tog till sig nyordningen. Allt detta drivs sen 700 talet av tyska kejsaren som runt 900 AD gjorde danerna till "markland" där danska kungen blev markgreve tills Knud avskaffade det runt 1030. Först gällde det danernas Sönderjylland och Schlesvig-Holstein dit sagorna når och nuvarande kungahuset räknar fortfarande anorna dit. Men nuvarande Danmark var Norra Jylland kallad Hardjylland, öarna med skilda lager för Fyn, Själland och Lolland-Falster, och sen gammalt broderlandet Skåne. Om vi ser till hela Sverige var det från början vävt samman av familjeband i överklassen

Sönderjyllands kungabröder låg i början i fejd som regel medan kungar från Sverige gärna ville att Hedeby var utanför kejsarens kontroll. Och för de danske var Sverige ett flyktställe till släktens gårdar främst Götaland förmodas. Sannolikt har åtminstone för någon tid småkungar från Norden ingått i försvaret av gränsen. Kung Gorm samlade tydligen åtminstone hela Jylland till ett kungadöme och förmodligen genom giftermål med Tyra. Där börjar danska kungaraden hos de kristna historikerna. Kanske sonen Harald stabiliserade riket och en bror blev kung i Skåne

Erik Segersäll var för några få år kung i Danmark och vi vet icke hur stort det var?. Och hans maka Sigrid Storråda blev sedermera gift med Sven Tveskägg och mor till Knud och Olof i Sverige dvs. Sigrid är Moder Svea. Hennes arv Sigridslev i Västergötland bl.a. Främmestad och Orrholmen nämns i Valdemar Sejrs jordabok runt 1220. Arvet var viktigt för det betyder att släkten kunne bo på gårdarna i Sverige samtidigt som man kunne göra anspråk på ställning i feodalstyret. Flera senare danska prinsar utnyttjade detta

Det är svårt att knyta folkungarna till ett vist landskap eftersom eras eventuella makt går över lands/ landskapsgränser över generationerna. Även Dal hör till folkungasfären eftersom den ägde det dominerande antalet gårdar på Dal. Man får ej glömma kvinnorna som alltid var en brygga för ägandet om söner ej förde släkter vidare och ibland var de en släkts överhuvud till sin död. Får också nämna släktbanden till Norge. Folkungarna måste nämnas här eftersom de under en period bar kungariket.

Jag svarade på Ian Guillous fantasier med vad som blev en lång essä som sammanfattar vad man vet om den tidiga medeltidens feodalstyre Det utvecklades gradvis med Knuds tegner och rinke hans hade i England. Det var en fortsättning på tegnen som lokal ritualledare, men för att kunna införa beskattning behövdes en lokal bailiff/ fiskal där båda fick andra funktioner i tillägg till vad nu kungen kunne behöva ute i landet.

Knud hade också upplevt hur kejsaren tvingade på folket trelleborgarna av modell Tyskland där det då fanns lokala borgherrar, soldater och missionerande munkar. Knud hade den goda smaken att inte försöka sig på sådant styre hos de sturska nordborna utan förankrade det på sätt och vis hos folket: Därtill fick han ett frö till den första feodaladeln ute i landet.

Alltså herr Guillou, Hagerman m.fl!!! Jag tror icke på maffia i Norden före Birger Jarl.!!!

Benämningen "Sverige" är halvt en akademisk fråga och uttrycker att landet adel blivit överens och att inga kungasöner stred om kungamakten. Där har vi då de första breven från 1300-talet i skrift på brev.

Tegnen är en gammal form av lokal ledare inom Västeuropas forntid. Han var främst ritualledare och lagläsare medparalleller i Mellanöstern. Med större enheter krävdes lokala fiskaler för att sköta beskattning och kungens ärenden i landsorten. Knud hade ytterligare en funktion "gästen" som var hans öron i landet och som tycks vara benämnt "salsgäst" på någon runsten.

Västgöta- och Sveaskolorna får förmodligen spader av ovanstående. Men det är vad som framgår av dokument och även andra minnesmärken. Västgötarna var icke intresserade av kungar utan förkortade om de var för sturska exempelvis han Knapphövde. Ej heller svearna vill ha någon över dem utan gömde och slog sönder Mora stenar. Jag brukar lyssna till folket.

En munk gjorde .likadant i Skänningeannalerma

1247. Sune Folke avled och detta år förlorade Upplands allmoge vid Spärrsätra segern och sin frihet, och man pålade dem spannskatt, skeppsvist och flera bördor.