Bronsålderns mansdräkter 2

Hettiterna, prästkung, årman, tunika, Horusbarnet, Tiden, Horus, bälte, keltisk kultur, Gundestrup, kittel, keltiskt gille, militär ordning, svinfylking, stuteri, stridsvagn

Arkeologer måste alltid ha bevis och bruket av kläder kan då bevisas bara en sådär drygt 20000 år bakåt eftersom naturen tar tillbaka de flesta bevisen som inte är av sten. Det finns fynd av synålar av strålbenet av häst från Böhmen som bevis för syning men inte i vilket material. Det unika i det sammanhanget är att man anser att hästen försvann från Västeuropa så bevisen är före den försvann till höglanden bortom Ural.

Från Norden är de senaste bevisen för textiler från växtriket från ca 5700 f.Kr. Undervattensarkeologerna hittar en del fynd runt de danska öarna. Eftersom Danmark är nästan helt uppodlat eller förbrukat som arkeologisk källa är det under vatten vi kan förvänta oss upptäckter i framtiden. Fyndet är en tankeställare att när vi pratar om exempelvis textiler måste vi säga "enligt hittills kända fynd".

Men låt oss fortsätta i Söder hos hettiterna:

Vi ser influens i dräkt, huvudbonad och snabelskor till vänster och förmodligen även detaljer i sigillet som kallades AEDICULA och rymmer en fyrdelad världsordning i sig. Lägg även märke till kullarna han står på som vi ser ca 800 år tidigare i exakt samma form i akkadiska sigill se föregående avsnitt.

Till höger ser vi höga hatten som tycks vara en hettitisk uppfinning och kan vara inspirerad av den egyptiska koniska kronan, men kringlorna är lån från Sumer och där de förmodligen är en ersättning för de fyrdubbla hornen. De är symbol för att prästkungen var "årman" och ritualledare och konen är symbolen för det mogna kornet. I synnerhet i den egyptiska konsten är snart sagt varje detalj en betydelsebärande symbol och ett budskap.

Han bär dräkt som liknar en tunika med bälte. Tunika är en sen benämning på den klassiska knäkorta kortärmade kjorteln med lös blus och bälte.

Det är förmodligen "barnet" och tillväxten som vi ser i många former under andra hälften av bronsåldern. Det är sannolikt Horusbarnet som var Tiden i sin funktion av tillväxt. Horus är rot i det grekiska ordet "hora" tid och säsong underförstått tillväxtsäsongen. Förövrigt finns liksom i övriga Levanten och Medelhavsvärlden influens från Egypten i det hieroglyfiska skrivsystemet i Hattilandet.

Under bronsålderns sista del förekommer figurer med något som kan vara bälte, men det kan också vara markering av tunikans nederkant eftersom man ser det lågt på figurerna. I ett fall kan man tydligt följa att en konstnär har varit verksam på båda sidor av Viken i Bohuslän, Östfold och Vestfold.

Figuren till höger associerar till keltiska Lugh "Långarm" som hade något äventyr med en hind inblandad. Överhuvudtaget syns keltisk kultur mest under sista årtusendet f.Kr. Observera att at folket inom vad vi kallar keltiska bältet hade förstås sina anor bakåt till istiden.

Det är bara det att vi känner dem bäst från sista årtusendet med en särpräglad kultur som sträckte sig till Anatolien och tvivelsutan påverkats därifrån. Den stora Cesar nidskrev kelterna och de har därför fått ett dåligt rykte. Men de är också våra nordiska förfäder och det keltiska fortsatte i Norden t.o.m. Vendeltiden.

Vi måste titta noga för att se att han har en lång svans i hatten. Han bär kortsvärd och en yxa av typ Luristan från östra Anatolien och längre österut.

Man kan inte låta bli att jämför med hällristningen till höger från Bohuslän. Men eftersom de är 7 stycken torde detta dock handla om kalendersymbolik med idéer från Anatolien.

Kitteln är visserligen yngre än första hettitiska perioden men tas ändock med här eftersom "Stora Karlen" har "hårpiska" och ansluter sig till föregående bild. Som vanligt har vi mycket mer material från den senare perioden i en kultur. Det innebär att vi har en neo-hettitisk period där fyndplatserna dateras ca 700 f.Kr. och senare med tyngdpunkt i norra Syrien. Men kulturen har förstås funnits där kontinuerligt.

Kitteln visas ofta som exempel på keltisk kultur men man menar att den kom från Balkan. Förövrigt nämns Dagda med kitteln som en av de keltiska idolerna. Det är förstås symbol för skörden och det keltiska gillet vi numera har som augustis kräftskiva och bönderna som skördefest. Vid den tiden sträckte sig keltiska kulturen dock till Frygien i Anatolien. Dräkten är "tights" och det ser ut som om den är vadderad vilket rätt utfört blev en sorts rustning mot svärd. Tekniken användes även under riddartiden dvs. medeltiden.

I centrum är Tiden eller Solen med hjulet som symbol och med körkarlen kallad Pusan i Indiens Rigveda. Hunddjuren fanns vid de ursprungliga halvårsväxlingarna på himlavalvet. Ormen är symbol för naturens livmoder och Vattenormen på himlavalvet. Örnen var ledstjärna i den sen-hettitiska kulturen i norra Syrien på 700-talet f.Kr då även Hästen blev tidsymbol. Kanske vi ser en "örnhäst" och ett tredelat månår som också var aktuellt.

Det mesta av symboliken på kitteln är rent rituellt och mytiskt och egentligen främmande för vad vi känner av nordisk kultur vid den tiden. Men Norden är fyndfattig när det gäller figurativ konst så detta kärl får skymma det mesta.

Vadderade byxor var säkerligen praktiskt när man red barbacka och utan tyglar. Sen kan man spekulera i varifrån modet med byxor kom. Vi ser i sen-Babylonien och Persien att männen bär långbyxor och kaftan över det. Perserna utvecklade t.o.m. vaddering av hästen och även där finns en toppig huvudprydnad.

Men byxor har säkerligen använts av de arktiska kulturerna långt före andra. Men i vanlig ordning glömmer man bort den nordliga kulturen som lätt får stämpeln "primitiv". Antagligen dels för att man inte vet så mycket om den, dels därför att man med kultur oftast menar stenbyggnader och en massa prylar. Kanske medvetandet om konsumtionsfrossans förstörande verkan kommer att nyansera den sorts värderingar.

Vi kan notera den militära ordningen med fotfolk och långa keltiska sköldar. Truppen är på 6 man och en förare med svärd på axeln och svinfylkingens svin i hatten. Därtill finns 3 blåsare som i strid dirigerade folket. Det finns fyra ryttare vilket förmodligen symboliserar skvadroner där huvudbonaden ger namn som svin, fågel, tvillingar och nymånen var förmodligen ledarens symbol.

Rytteriet kom att bli överklassen symbol och rekryterades ur denne. Hettiterna är kända som världens "första hästkarlar" och de utvecklade säkerligen mycket av vad jag kallar mannaförbundet där den militära ordningen är dess högsta fas. Sannolikt utvecklades ridkonsten och hästhållningen i det stora ökenlandet i öster.

Men vi får se upp eftersom det är förekomsten av fynd som ger omdömet "första". Till uppfattningen bidrar att man hittat en hettitisk text med omnämnande av stuteri och en instruktion hur man skolar hästar.

Det fanns gott om metall i Anatolien och man var förmodligen också tidiga med järn. Stridsvagnar tycks dock ha varit av brons och trä. Man utvecklade en vagn av några få delar som kunne tas isär så att skytten och körkarlen kunne bära dem i eländig terräng och förflytta sig snabbt. Tunikan eller kort kaftan och möjligen med byxor var förstås en lämplig dräkt där inget fick vara i vägen för snabba rörelser.

Vagnen fick förstås genomslagskraft inom maktkampen bland länder. Bibelns Kungaböcker beskriver många strider med vagnen i centrum och detta är då efter 1000 f.Kr. och där filistéerna dvs. nuvarande Gaza var den vanliga fienden. Numera kallas de palestinier … jag minns den första Ben Hur-filmen i färg. Pojkar i alla åldrar till 90 tjusas förmodligen av detta även utan att få prova fartens tjusning.